Kort & Gott - Jacque

Jag hoppas verkligen att lönen komer idag. Jag och Emil har levt på 8 euro sen i söndags, och det har gått bra, trots en hel del hunger, från min sida :D Haha men jag ser det som en ny bantnings-metod. "Ät mindre pga pengarbrist" - perfekt!

Annat var det förr när jag bodde hemma hos mamma, då fanns det bara mat i kylen och frukost i skafferiet, utan att man tänkte på hur det hade hamnat där, det bara fanns, likaså fanns tvål i badrummet och toalettpapper - det var lyxiga tider det.

Nä skämt o sido. Vi har ju pengar men det är sparpengar som vi har satt undan på våran svenska sparkonto och vi vill ju helst inte sätta tillbaka pengar på vårat portogisiskakonto, nej nej, då svälter vi helldre :p

Mmmm tänk att få äta denna till frukost!
När vi kommer hem till Sverige ska jag fylla
frysen med denna delikata gudomlighet!

 

Nu lyser morgonsolen in på mig och himlen är lika blå som havet under den, det ser ut att bli en vacker dag.
Hur har ni det hemma i Sverige? Kallt och skönt ;)

 

All kärlek <3

*Jacque*

 

P.S Jag sitter med spänning och väntar på paketet som svärmor har skickat till mig, hoppas det kommer idag och hoppas att det innehåller något ätbart :D

Imorse vaknade jag av att det lät som vi hade ett stort vattenfall utanför vårat sovrum. Jag har aldrig någonstin upplevt regn så som jag har upplevt regn på Madeira. Här ser man knappt någonting annat en just vatten, överallt...obeskrivlig känsla...


kl 06.15 (japp, det är nytvättade kläder som hänger på ställningen till vänster)


Altángolvet fylldes snabbt.


Lite skillnad mot igårmorse,
då stod Emil och svettades i solen medans han skurade altángolvet.


Eftersom jag endå vaknade kl 06.15 i morse så passade jag på och baka
frukostbröd. (Vi jobbar kvällspasset denna vecka 10-00 - 19.00)
Så nu ska vi äta nybakata, varma havrebullar, Mmm :D

Hoppas ni alla får en bra onsdag.

All kärlek <3

*Jacque*

Måndagen den 26 oktober. Idag börjar den sista veckan i denna månaden. Snart november, november. Tiden går så fort dock vill jag oftast att det ska gå snabbare, i alla fall dessa två månader.
Det är blandade känslor nu inför hemresan, men idag är det måndagmorgon och nya tag inför en ny arbetsvecka.


07.09


07.29


07.39

Hoppas ni alla får en härlig måndag, och en bra sista oktobervecka.

All kärlek <3

*Jacque*

Denna resa, detta år har varit mycket. Ångest, rädsla, längtan och saknad. Men eftersom jag har varit tillsammans med mitt hjärta, mitt finaste, så har detta år också varit roligt, spännande och kärleksfullt.
Under detta år har jag utvecklas mycket som individ, men jag och Emil har också växt tillsammans som den lilla familj vi är.




Jag älskar dig Emil, du är det absolut bästa som har hänt mig,
snart 1 år tillsammans på Maderia
snart 3,5 år tillsammans, du och jag.

Oj, vilken smörligt kärleksinlägg detta blev. Men ibland är det bara vikigt att man får skriva det man känner, jag kan säga detta till honom 1000 gånger, men bloggen skriver jag för min skull, för att sätta ord på mina tankar.
Så är det med den saken!

Idag har jag varit latare än latast. Men Emil har städat hela vardagsrummet och köket, medans jag sov, jaa som sagt, han är ju bäst helt enkelt <3

Hur har eran söndag varit?

Min underbara svärmor skickade tydligen ett paket till mig igår, jag fyller ju nämligen 22 år på lördag :D
Jag väntar med spänning :)

*Jacque*

Jeepsafari är det bästa sätt att se Maderias vackra landskap på. När Oskar fyllde år åkte vi turen genom de centrala delarna av ön, när Emil fyllde år åkte vi den östraturen, och igår åkte vi den centralaturen igen. Jag har sagt det många gånger förut, men det är verkligen helt underbart att åka upp i bergen. Luften är sval och frisk och naturen är helt otroligt vacker.



Emil, Tejja, Kim, Robin och Oskar :)


Berg, skog och tätväxtlighet, tillochmed molnen är vackra.


Jag övar mina fotoskills.



Sista stoppet på Jeepsafarin, ett vackert avslut.

Efter Jeepsafarin gick vi till Mona Pizza och åt middag, en otroligt mysig resturange. Servitrisen, på Mona, kom fram och frågade hur länge vi har bott på ön. Vi svarade att vi snart har bott här ett år. Servitrisen tittade frågande på oss och sa att vi måste ha bott här i minst 5 år.
Nää, sa jag. Du tänker på Emils bror, Fredrik. Servitrisen sken upp och sa, jahaa, paret med dem två barnen?
Japp, de är inte vi :D

Hur har eran helg varit?

*Jacque*

Vi har fått invation! Hela våran lägenhet har blivit inverderad av MYROR och FLUGOR.
Det är alltid något som anfaller våran lägenhet. För några veckor sedan hade vi 100-tals myggor överallt, och några veckor innan det, hade vi kakelackor och ödlor, springande överallt. Nu har dem försvunnit men blivit ersatt av 1000-tals myror och flugor.

Det är ju nästan så att man längtar hem till kylan, där dem så djävlarna fryser ihjäl. Meen det är ju rätt skönt med 25 grader solsken också :) Så jag får väl försöka leva med dem små liven tills dem försvinner och ersätts av något annat som anfaller oss.

Hur har det ni där hemma i Sverige då?
Har löven ändrat färg och börjat falla mot marken?
Har det kommit något snöblandatregn?
Har det kommit någon ny god te-sort att dricka meddans man sitter och tittar ut i mörkret och lyssnar på när regnet smattrar mot fönsterrutan?

åhhh höst-sverige...
är det alldelses, alldeles underbart? 

*Jacque*

Nu är datumen klara.
Den 18 december har jag och Emil tagit ledigt i några dagar över jul. Vi ska åka upp i bergen och bo på något mysigt hotell och bara njuta. Och vem vet vad för överraskning som väntar i julklappen? ;)
Mysigt ska det i alla fall bli, och skönt att få komma  iväg lite.

Men den 4 januari åker vi hem!
Det är ju inte alls lång tid kvar, tänkt att det redan gått ett år! Tiden går så himla fort.
Och visst ska det bli underbart att komma hem.
Börja plugga, TRÄNA och umgås med familj och vänner.

Men nu i veckan slog det mig. Mina vänner här på Madeira, kommer vara här, och inte hemma i Sverige.
Shit, vad jag kommer sakna mina älskade vänner, personer som under detta år har blivit som familjemedlemar, våran Madeira-familj. Jag kommer bara lämna dem nu, och allt som vi ändå har byggt upp här. Det känns jättekonstigt. Våra liv är så annorlunda här, mot Sverige. Här delar man allt med vännerna, på ett annat sätt än hemma. Det är som Sara sa:

"Vi sitter och arbetar tillsammans 8 timmar varje dag, mån-fre. På vardagarna går vi ofta ut och äter tillsammans eller är hemma hos någon, och på helgen är det självklart att vi ska hitta på någonting tillsammans"

Vi umgås alltså jämnt, och det är en självklarhet. Visst har det sina för - och nackdelar också, men det bidrar ju även till att man får många vänner som man kommer väldigt nära. Vi lever här i våran lilla glasbubbla, vi har allt vi behöver och lite till. Vi är (förutom jobbet) nästan helt befriade från måsten - vi lever i vårt paradis.



Kronskogen, vintern 2009                                           Lidoparken, sommaren 2009


Hemma här borta                                                      Borta är där hemma

*Jacque*

Jag har börjat att få migrän-huvudvärk. Oftast kommer det när jag är på jobbet, men jag kan då lyckas "jobba bort det", dvs. jobba så mycket att jag inte tänker på hur ont i huvudet jag har.
Imorse när jag vaknade, hade jag dock sådan huvudvärk, att det verkligen gjorde fysiskt ont att öppna ögonen. Så jag somnade om och vaknade kl 12.30 idag, är med andra ord hemma från jobbet.

Jag var ganska hungrig när jag vaknade, så jag öppnade kylskåpet och tog ut rester av den goooda lasagne som Emil lagade igår.

Mmm tänkte  jag och tog en stor gaffel och stoppade, en bit av lasagnen, i munnen. Jag tittade lite närmare på lassangen och såg att köttfärsen rörde på sig, hela lasagnen kryllade av myror, jag gick till kylskåpet och kylen var full med myror, jag tappade matlusten ganska snabbt.

I helgen var det firmafest, Timepiece Awards 2009!
Det var typ 50-60- tals tema, och under kvällen delades det ut priser för blandannat, årets kollega, årets  bäst klädda, årets roligaste kundärende osv.


Kim blev årets bäst klädda man. Visst är han stillig ;) 
Tina blev årets bäst klädda kvinna och årets kollega, vilket hon verkligen är förtjänar <3

Jag själv kammade hem, årets Rookie (årets nykomling, nybörjare).
Ett väldigt fint pris enligt mig, kul att veta att min kollegor tycker
att jag gör ett bra jobb. Men jag vill dela priset med min sambo, som är jätteduktig
på sitt arbete och en bra kollega i teamet.

------------------------------------------------------

Ilördags var det fotboll, Sverige - Danmark.
Sven-Tommy och Stefan hade grillat rebenspjäll och gjort potatissallad, dagen till ära.


MUMS! Sven-Tommys marinad, är tokigt god.


Vi åt och tittade på matchen, svenskaflaggan klädde hela baren :)

Nu ska jag försöka få i mig något att äta, som inte är attakerat av myror.
Sedan ska jag ta en huvudvärkstablett och lägga mig med en kall handduk över ögonen,
det mildrar smärtan lite i alla fall.

All kärlek till alla där hemma i höst-Sverige,
här är det idag plus 25 ;)

*Jacque*

I fredags efter jobbet, gick vi direkt och hyrde bil, åkte hem och packade varsin ryggsäck med kläder och sedan åkte vi. Det regnade och vi befann oss mer i molnen än under dem.
Vi åkte upp mot bergen och det blev snart mörk. Regn, tjockdimma och backar är inte det bästa vädret att köra bil i, så vi stannade längst vägkanten vid ett hotell. Det var en vacker gammal stenbyggnad, med stora ovala fönster och en stentrappa som lädde upp till en stor trädörr. Först vågande vi inte gå in, men vi puttade tillslut in Sara genom dörröppningen.
Vi åt middag i hotellets resturange och efter lite beslutsångest bestämmde vi oss för att checka in på hotellet.
Hotellvärden visade oss till våra rum, vi gick ut över gården, genom en stig av växtligheter och upp för en trätrappa.
Våra rum såg ut som små timmerstugor, med träväggar och järnsmide som dekorationer.
Efter en mycket godnattssömn, åt vi en stor frukost och åkte vidare upp mot bergen.
Oskar körde, och efter en liten misstolkning av kartan (Emils fel), så var vi snart framme.
Det regnade forfarande och vi tog på oss rengkläderna och började vandra mot målet, 25 Fontens.
Vi fick snart upp värmen, även fast vi snabbt blev genomblöta. Naturen var fantastisk. Berg, skog och vattenfall, det var värt 1 mils vandring.
Efter cirka 3 timmar i skogen, var vi tillbaka i bilen och åkte till en resturang och åt en välförtjänt middag.
Mätta och belåtna åkte vi vidare över ön, vi tänkte ta in på något nytt hotell,  men slutligen bestämmde vi oss för att åka hem, nöjda med vårat äventyr och utmattade efter dagens ansträngningar.

All kärlek <3

*Jacque*